Huru Herr Linder hjälper mig lura barn


Det här var största överraskningen på länge. Att de här ingredienserna tillsammans kunde inta den ljuvliga, annorlunda smakklädseln! Fläskkött, surkål, chili och kummin, avrundat med fet gräddfil! Mums! Tack, Jens Linder , för den.

Surkål kräver nog “aquired taste”, man måste lära sig att tycka om det, tror jag. Min make som är en allätare har svårt att älska kålen lika mycket som jag, även om han när vi ännu inte hade barn snällt åt det en eller två gånger per år. I alla fall om jag sköljde den noga och blandade med gräddfil och salta, gröna oliver – allt för att krydda bort smaken av mjölksyra. När vi sedan blev barnfamilj har mina surkålscravings fått tryckas undan när entusiasmen varit så sval.

Men nu j…..ar ville jag införa surkål bland familjerätterna.

Lyckat! Grytan blev fyllig, spännande, rund, med tydlig syrlig ton utan att direkt smaka surkål. Mängden kummin var perfekt, den kunde anas bakom de andra smakerna utan att ta överhanden, chilin gav en aning angenämt eftersting. En syrlig gulasch, kan man sammanfatta.

Efteråt frågade jag barnen, utan att berätta grytans innehåll, om de kunde tänka sig att någon gång äta surkål.

— Aldrig i livet, svarade de i kapp.
— Det har ni just gjort, svarade jag, fortfarande jublandes inombords.

Surkålsgulasch – återkomsten
4 portioner

  • 600 g benfri fläskkarré
  • 3 msk smör
  • 4 gula lökar
  • 3 vitlöksklyftor
  • 3 tsk paprikapulver
  • 1 tsk  chilipulver
  • 1 liter oxbuljong
  • 2 tsk kummin
  • 1 tsk tomatpuré
  • 1/2 msk pressad citron
  • 400 g surkål
  • 1 msk vetemjöl
  • 3 dl smetana
  • salt  och 
svartpeppar

Skär köttet i 3 centimeter stora bitar. Bryn bitarna i smöret i en stor gryta.
Finacka lök och vitlökt, ägg i grytan och låt det fräsa ett par minuter under omrörning.
Krydda med paprikapulvret och låt fräsa i ytterligare 1 minut.
Ha i buljongen, kumminfrön, tomatpuré , citron och  surkål. Låt sjuda 40-50 minuter tills köttet är helt mört och lättdelat.
Ta grytan från värmen.
 Rör vetemjöl smetanan. Blanda snabbt ner redningen i grytan under vispning.
Smaka av med salt och svartpeppar.
Servera med kokt potatis, ättiksgurka och inlagd paprika.

Explore posts in the same categories: Huvudrätt

Etiketter: , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

4 kommentarer på “Huru Herr Linder hjälper mig lura barn”


  1. Grattis till luringen, grattis ett lyckat recept och grattis – du gjorde mig sugen mitt i sena kvällen🙂

    Fråga, vilken surkål, vanliga ”vita”?

    • pipopp Says:

      Tistelvinds. Det är en vit typ kryddad med lite kummin och enbär. Smaken mildras i buljong och smetana så jag tror inte att sorten spelar så stor roll.
      Ja, jag blev sugen – igen – av att skriva om grytan.😉


  2. Aj, aj, aj, den triumfen har jag aldrig vågat ta ut sådär direkt efter en god middag med tidigare avskydda ingredienser! Hos oss är det det egna lammköttet som några av barnen vägrar äta. Men gömmer man det i orientaliska lammfärsbullar och mustiga grytor blir det precis samma reaktion som du beskriver ovan. Men vi vågade inte berätta. Nu är det en tyst överenskommelse när de vuxna barnen mumsar i sig av kebab, eller biffar eller grillspett, att vi inte säger vad det är…

    • pipopp Says:

      Jo, jag har inte samvete att undanhålla sanningen längre än en kvart.🙂
      Dessutom är de vana med konstiga saker, mina barn. Härdade.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: