Archive for the ‘Pasta och ris’ category

Försommarens snabba, feta tallrik

26 maj 2010

Åh, alla dessa dagar i Maj när man springer från den ena avslutningen till den andra, det är föreningar och klassfester och skolavslutningar och jobbsaker. Inte hinner man riktigt med allt som man egentligen skulle vilja hinna.

Men man måste äta. Kanske en snabb tallrik med gravad och rökt lax, massor av avocado och några ägg? Till det en försommargrön bulgursallad med belugalinser, carlipaprikor, persilja och vindruvor? Toppa med en kräm av majonnäs, gräddfil och citron så blir alla munnar glada. Kroppen också, för det fullkomligt svämmar över av Omega-3, järn, fibrer och annat som är nyttigt.

Pasta med vermouthgräddiga kammusslor och smörstekta carlipaprikor

21 maj 2010

I kväll är barnen och jag utan husets herre. Det gör oss absolut ingenting, eftersom den frånvarande också är skaldjursallergiker och vi andra passar på att lyxa till fredagkvällen med kammusslor – de som ibland kallas små pilgrimsmusslor.

Gräddsåsen gjorde rätten väldigt mättande, det blev över till lunch imorgon.

Pasta med vermouthgräddiga kammusslor och smörstekta carlipaprikor

  • 400 gram  frysta kammusslor, tinade
  • 1 stor vårlök, skuren i bitar och skivor
  • 1 msk smör
  • 2 tsk vermouth
  • 1,5 dl  vispgrädde
  • 1,5 dl vatten
  • 1 msk  hackad färsk basilika
  • 1 msk  hackad färsk persilja
  • 1 tsk  salt
  • 0,5 tsk  chili flakes
  • 0,5 skal från citron
  • 1 tsk  nymalen peppar
  • 1 msk färsk riven parmesa
  • 2 msk färsk riven grevé
  • 400 g frusna kammusslor, tinade
  • tunn spagetti
  • 6 st carlipaprikor, de ser ut som stora, ljusgröna chilin
  • smör
  • salt

Koka pastan så som man brukar koka pasta.

Dela paprikorna på längden och pilla ut det lilla kärnhus som finns. Stek i smör i stekpanna på medelvärme till de blir läckert brynta. Salta.

Mjukstek det vita av löken i smör på mellanvärme 4-5 minuter. Häll på vermouthen och låt koka in. Häll på grädde, vatten, kryddor och det gröna från löken. Låt koka ihop 8-10 minuter.
Lägg i kammusslorna och låt de bli varma, men koka högst en halv minut.
I med den rivna osten, rör om försiktigt. Severa med nykokt pasta och stekt paprika.

Räksallad med råris, mango och mangold med koreansk dressing

08 maj 2010

Det  här är en sallad som känns lyxig en vardag, men faktiskt går snabbt att göra. Det som tar längst tid är att skala räkorna. Har man inte de 7 minuterna  eller lusten kan man använda färdigskalade i saltlake. Då blir det riktig snabbmat. I dressingen kan man byta ut råsockret mot annat socker, och äppelcidervinägern mot annan ljus vinäger. Däremot behövs absolut den mörka sesamoljan, färsk ingefära och någon slags chili.

Räksallad med råris, mango och mangold med koreansk dressing.

  • 1 kg oskalade räkor (motsvarar ungefär 400 g skalade)
  • 3 dl råris, okokt
  • 1 gurka
  • 1 vårlök
  • 1 mango
  • 1 tråg/påse späda mangoldblad

Dressing

  • 2 msk ljus soja
  • 2 msk äppelcidervinäger
  • 2 tsk råsocker
  • 1 tsk mörk sesamolja
  • 2 msk riven färsk ingefära
  • 1/2 tsk chiliflingor
  • 1 pressad vitlöksklyfta.
  • 3 msk vatten

Koka riset, vår sort tar 10 minuter.
Rör ihop dressingen.
Skala räkorna. (Spara skalen och frys in dem till nästa gång det är dags för räksoppa.)
Ta en tredjedel av dressingen och häll över de skalade räkorna.
Tärna mangon. Skiva det vita av vårlöken. Blanda ner med räkorna. Ställ nu räkskålen i kylen en stund.
Skala och tärna gurkan, strimla det gröna av vårlöken. När riset är klart och svalnat lite blanda det med lökgrönt och gurka, häll på en tredjedel av dressingen, ev utblandat med lite mer vatten.
Lägg sköljd mangold på ett fat, varva risblandning och räkblandning omvartannat ovanpå. Avsluta med en hög räkor.

Den sista skvätten dressing serveras i en skål brevid för dem som vill ha ytterligare sting i salladen på sin egen tallrik.

Sallad med pumpa, ostronskivling och fetaost

22 mars 2010

Foto: Muy Yum/Flickr

Att variera grönsakerna på vintern är inte lätt. Det blir en massa rotfrukter och bönor på längden och tvären. Nu framåt mars är decembers entusiasm utbytt till ett litet trött: ”Jaha, vad gör vi idag då?”.

Om man har tur har handlaren tagit in den lite söta och nötaktiga butternutpumpan. Den går att variera hur mycket som helst: det går att laga soppa, gryta, paj och puré – men också att koka eller ugnsbaka den som potatis och äta den likadant, eller blanda bitar i sallad. Man kan baka bröd med den också.

I Sydafrika kryddar man gärna med kanel och eller muskot. Det är något jag läst mig till och inte prövat, men antagligen passar det fint till den nötiga smaken.

De är ganska stora. I handeln väger de 1,5-2,5 kg. Det är lika bra att fundera på två-tre recept om man köper hem en hel! I en del affärer är de vänliga nog att låta kunderna köpa en halv. Det är lite tungt att dela den. En stadig kniv och en rejäl skärbräda är bra. När man delat den i bitar kan man ta bort skalet antingen med kniv eller en tjockskärande potatisskalare.

Andra pumpor känner jag mig inte alls hemmastadd med. Ett par gånger har vi provat spagettipumpa, men bristen på övning gjorde den svårhanterad. Pumpan som man gör pumpahuvuden på i november tycker jag har en fadd och menlös smak.

Nej, butternut ska det vara.

Man kan till exempel göra pumpacrème, eller den här salladen:

Sallad med butternutpumpa, ostronskivling och fetaost

Det här blev en lyckad sallad vi  trixade, fina smaker i hop. Möjligen kan man hoppa över lammkorven. Den var så chilistark att den tog över de andra fina smakerna: söt pumpa, citron, blommig rosépeppar och fyllig ostronskivling med sälta från fetaost. Utan korv blir det en bra vegetarisk rätt.
Gör gärna pumpan dagen innan! Då hinner den ta åt sig ordentligt av smakerna.

  • 4 portioner ris-kornblandning
  • 1/2 kg butternutpumpa
  • 300 g ostronskivling
  • smör
  • 100 g fetaost
  • 300 g lammkorv
  • gröna salladsblad

Dressing

  • 1 msk citronsaft
  • 1/2 msk rosépeppar, mortlad
  • 1 tsk honung
  • 1/2 dl rapsolja
  • en skvätt vatten
  • salt och peppar.

Börja med att koka riskornblandningen. Skär pumpaköttet i munsbitar. Koka dem i lättsaltat vatten i ca 10 minuter. De ska bli mjuka men inte mosiga. (Note: jag gjorde dubbla satsen pumpa tärningar. Dagen därpå användes de som tillbehör till resterna av en gryta.)
Vispa i hop dressingen.
Strimla svamparnas hattar, skär de hårda stammarna i mindre bitar. Stek i smör till de blir knapriga, smaka av med salt och peppar. Lägg över på ett fat.
Slanta korven och stek den i pannan.
Tärna eller smula fetaosten.

När pumpan är färdigkokt, häll bort kokvattnet  och slå på dressingen så pumpan hinner goffa åt sig smakerna. Smaka av med salt – det behövs ganska mycket.

Nu är det dags att försiktigt varva alla ingredienser i en stor skål eller på ett stort fat.
Fetaosten smulas över på toppen.

Nya risblandningar – ett familjetest

12 mars 2010

Vi har provat de nya risblandningarna från Druvan.

Åsikterna? Tja, jo, oglammiga vardagstillbehör i klass med det vanligaste familjeriset, helt utan lyxfaktor. Kanske passar det de familjer som vill föra in nya saker i menyn men inte vågar ta steget fullt ut. Instegsmat till det nyttiga, liksom; om man vill vara våghalsig med säkerhetsbälte, knäskydd och cykelhjälm på.

Quionoarisblandningen var absolut det vackraste, väldigt tilltalande för ögat . Tyvärr tillförde quinoan absolut ingenting till smak eller konsistens. Jag hade gärna haft mer av den fina, goda, krispiga örten i blandningen. Inte heller riset hade någon egentlig egensmak. Jag blev lite besviken.

Bulgurrisblandningen höll vad den lovade – mer saftig än en ren bulgurblandning, mer smak än bara ris. Det visade sig vara utmärkt som kall sallad i wraps dagen därpå, den höll ihop fint utan att vare sig vara grötig eller smula. Lite svårt för det estetiska hade jag, vita avlånga risgryn med gula runda bulgurkorn. I mitt tycke måste man blanda i något mer såsom örtkryddor så att det blir tilltalande för ögat.

Kornrisblandningen var den jag hade mest förhoppningar eftersom jag gillar korn. Igen – utseendet! Det ser inte trevligt ut. Smaken är OK med mustigheten från kornet. Men här tar kornet över så man kan faktiskt köpa rent matkorn istället. Matkorn har den speciella, i min mun trevliga, egenskapen att vara lite mer tuggigt än ris. Barnen som inte gillar just matkorn speciellt gillade inte den här blandningen mer. Efter det lyckade resultatet med bulgurriset kallt sparade vi lite av det här också. Tyvärr grötade det sig för mycket och korngrynen blev tvåliga munnen. Jag vet inte om vi hade otur eller om det är kombinationen med ris som gjorde det. Det är inget jag känner igen från rent kokt korn dagen efter.

Skulle jag köpa de här produkterna? Kanske, hellre än Farbror Bens, men ännu hellre quinoa, bulgur eller korn för sig. Tyvärr vet jag inget om prissättningen, det påverkar vardagsvalen.

Den finstilta bakgrunden:

För att förstå vad vi jämför med ska jag berätta vad vi tycker rent generellt om matblandningar. Vi köper i vårt hemmaliv i princip aldrig sammansatta produkter som smaksatt crème fraiche, salladsdressingar, kryddbladningar, smaksatta färskostar eller vad det kan vara. Inte av princip utan för att det i långa loppet är enklare att låta bli. Specialblandningarna är enkla att fixa till själv och oftast äter man just den bara en gång, nästa gång vill man ha en annan smak. Ja, vi vill i alla fall det. Det är enklare att ha bassakerna hemma och då och då köpa det lilla extra att piffa upp med.

På båten händer det att vi har med såna färdiga saker. Men då ska det vara kort tillagningstid på gasolköket också. De här blandningarna behöver 20 minuter precis som vanligt ris.

Vi äter gärna couscous, bulgur, matvete och andra gryner. De olika familjemedlemmarna har olika preferenser. Minstingen tycker bäst om de små, små kornen i cous cous. Tonåringen föredrar bulgur eller ännu hellre pärlcouscous. Maken äter det mesta men är ruskigt trött på bulgur. Allra helst vill han ha matvete. Själv äter jag allt av detta, får jag välja matvete eller matkorn för strukturen och den mustiga smaken eller quinoa med nötigheten.

Ingen i familjen är speciellt förtjust i vardagsris av paraboiled typ. Någon enstaka gång blir det jasmin- eller basmatiris.

I alla bemärkelser feta kycklingrullar

20 september 2009

Ibland vill man bara äta de enkla, vanliga smakerna. Låta matlagningen vara radarstyrd medans man småpratar med de andra personerna i köket. Ändå skapa en välsmakande helgrätt, när man nu har lite mer tid att laga mat, utan att det för den skull är komplicerat:

Baconlindade, fetaostfyllda kycklinglårfiléer
med en matvetesallad med rostad palsternacka.

(Titeln är oerhört mycket krångligare än själva matlagningen!)

kycklingrullar, palsternacksvete, pepparmelonsalsa

Kycklingrullarna:

  • 900 gram kycklinglårfilé, färska
  • salt, peppar
  • smör eller olja att steka i
  • 150 gram smakrik fetaost
  • 2 pkt bacon
  • 3 msk balsamvinäger
  • 1 msk flytande honung
  • 2 msk olja

Sätt ugnen på 175 grader. Krydda med salt och peppar. Bryn de saltade och pepprade kycklinglårfiléerna i en stekpanna och lägg över dem på en plåt. Lägg in fetaosten, skuren i stavar, och vik ihop filéerna. Rulla 1-2 baconskivor runt varje filé och fäst med tandpetare. Stek kycklingen i mitten av ugnen ca 20 minuter. Blanda ihop vinäger, honung och olja och droppa över den färdiga kycklingen.

Matvetesallad:

  • 3 små palsternackor
  • 3 små morötter
  • 4 dl matvete

Koka matvetet enligt förpackningen, ca 20 minuter.Skala och strimla med mandolin rotfukterna eller skär i tunna, tunna strimlor. Lägg på en plåt, stänk över lite olja och salt. Rosta i ugnen ca 15 minuter till det luktar gott och rotfrukterna börjar få färg. Blanda matvete och rotfrukter.

Till det här serverade vi en grönsallad med mycket mangold och en alldeles ljuvlig melonpepparsalsa.

Kantarellrisotto [uppdat.]

17 september 2009

kantarellrisotto med bondbönor och lufttorkad skinka.JPG

Den senaste tidens fina svamskörd har bland annat lett till en ljuvlig kantarellrisotto, krämig och fin med vin och parmesan (förstås). Till det åt vi lufttorkad skinka och söta, nötiga, lättkokta bondbönor och morrotsstrimlor slungade i smör. Mat för en prins! Och i vår familj finns det två!

Kantarellrisotto 4 port

  • 2 schalottenlökar, finhackade
  • 2 dl förvällda kantareller, kanske 1 liter färska
  • 2 msk olivolja
  • 2 dl avorioris
  • 2 dl vitt vin, utan ekton i
  • 6 dl grönsaksbuljong
  • 2 msk olivolja
  • 1,5 dl parmesanost, grovriven

Fräs löken och riset på svag värme några minuter i oljan utan att det får färg utan bara blir lätt glansigt.
Tillsätt svampen, vinet och lite (ett glas) av grönsaksbuljongen. Nu ska allt koka försiktigt, rör lite grann till riset börja svälla. Späd med mer buljong ite i taget till riset kokat ungefär 20 minuter. Risotton ska bli krämig utan att vara grötig.
Rör i osten och kanske lite olivolja. Smaka av med salt och peppar.

[Uppdatering:]

När jag postat det här igår insåg jag hur många risottorecept som finns redan. Lustigt, man skulle kunna tro att det var en riktig vardagshit. Ändå ser i allaf all inte jag det speciellt ofta vare sig på lunchhak eller på borden hos grannar och vänner. Det är väl som så att det som är ”lite speciellt” skrivs ned, dan vanliga maten är inte lika rolig att dokumentera.

Här är några andra kreationer från bloggvärlden:

Annes Mat: Risotto med kantareller och hasselnötter

Tre tjejer i köket » Risotto med kantareller

Huvudrätt: Risotto med kantareller – TOCNET

Maya (Västerbottenrisotto med kantareller och gröna bönor …

Risotto med persilja och kantareller « matorama

Salt och Sött: Risotto med kantareller

kalasgott – Kantarellrisotto med prästost

Från ”proffssajter”:

Risotto med kantareller och kräftstjärtar

Risotto med kantarell, shiitakesvamp, tomatsyrup och grillade grönsaker

Risotto på kantareller med grillade kalvfiléer

Som avslutning lite dryckestips:
Skåla för svamplyckan – VinVin.se