Archive for the ‘familj’ category

Planering för påsk

31 mars 2010

Påsk innebär hammare-och-spik-helg för oss, eller snarare skrapa-och-putsa-helg. Mesta delen av tiden kommer vi att vara på slipen och starta båtsäsongen. Hoppas all snö runt båten smält bort! Förra helgen låg drivorna 70 cm höga med smältvatten under, det gick inte att ta sig torskodd till båten – och stövlarna ligger kvarglömda ombord.

Barnen lär väl vilja göra en påskrunda också. Tur för storebror att han har en lillebror att skylla på. Tonåringar vill gärna, men skäms lätt. Men jag är en sån tråkig förälder att jag tycker att de ska göra fina kort att dela ut för att verkligen önska Glad Påsk, tiggerifaktorn är lite olustig. Svårhanterligt – det är ju ändå bra att de tar egna kreativa initiativ, som de faktiskt gör i det här fallet.

Men det är klart, lite påskmat blir det också. På påskafton blir vi tiotalet personer hemma hos oss. Planerna är fortfarande skissartade, lite beror det på vilka råvaror som finna och hur lusten ser ut. Det får lov att bli hyfsat enkelt för att klara av båtputsarjobbet också.

Först ett litet buffébord med ägg i olika former och sill, kanske lite snittar med laxröra. Det ska i alla fall inte betyda mycket jobb på påskafton, det mesta ska kunna göras dagen innan.

Huvudrätten blir långlagad lammstek (4-5 timmar i 100°-ig ugn till innertemperaturen är 65°) med örtkryddor á la Karin Fransson, eller  ungefär såsom Daniel Couet gör den, fast inte lika mycket olivolja. Till det chévrekräm, mjölkkokta vitlökar och de finaste grönsaker som går att hitta. Det betyder säkert mangold, importerad sparris, cider kokta morötter, karamelliserad majrova eller marinerad fänkål.  Min mage tål inte längre jordärtskockor så bra, det är synd. Savoykål, kanske, eller belugalinssallad utan grönmögelost, men med citrussmaker. Vi får se vad som är fräscht i grönsaksdisken.

Till efterrätt tänkte jag försöka mig på en favorittårta för första gången alldeles själv: mandeltårta. Jag har ingen mandelkvarn, det blir till att riva mandeln – inte mixa – i matberedaren.

Som synes är det inga utsvävningar i matvärlden, koncentrationen får ligga på att göra det vällagat och trivsamt.

Tidigare år har vi bland annat gjort det här:

Sommaren snabbspolad

16 september 2009

En inblick i vår sommar finns här.

Förklaringar och ursäkter är aldrig bra

14 september 2009

Long time , no see.

Förutom bloggflytten, dårå.

Men kan ni förstå, min familj har haft synpunkter på bloggeriet. De tycker att man ska pussas, mysa, leka, pyssla, utflykta, laga mat, umgås, bråka, städa, resa, bygga, cykla, segla, sporta eller något helt annat – hellre än att jag sitter vid datorn under vår gemensamma fritid. Hmmm.Kan vara en poäng.

Nu börjar däremot de kyliga dagarna med mer inomhustid – och mer bloggtid! Under sommarmånaderna har jag i allafall fotat och dokumenterat en hel del så några inlägg kan nog knåpas ihop.

Vi ses!

Kul kontrakt

11 juni 2009

Vi har ett omvänt belöningssystem hemma. Motvilligt måste jag erkänna att det faktiskt är ett straff. Om föräldrarnas frustration blir för stor efter dagar av tjat eller allvarliga företeelser hamnar barnets namn på "Lördagsgodislistan". Med första barnet räckte det med att nämna den så hade föräldern markerat hur han eller hon tyckte samlivet skulle fungera. Jag tror aldrig vi ens behövde göra själva listan i fysisk form – än mindre prata om vad det skulle innebära att hamna där.

Med andra barnet, som är den envisaste personen jag träffat i hela mitt liv, möjligen barnets farmor undantaget, är det en helt annan sak. Vill han inte städa sitt rum så vill han inte. Vi har bråkat om saken i över två månader nu!! Golvet plockar han upp ifrån, men allt – ALLT! – hamnar på skrivbodet, och det får vi inte röra utan risk för temperamentsutbrott. Men när jag hittade smutsiga underkläder gömda i legolådan hade det gått för långt. Fram åkte ett papper som med stor svart text fick rubriken "Lördagsgodis" och så sonens namn med en pinne efter. Nästa dag vid hämtning på fritis sprang grabben och gömde sig. Det tog 20 minuter innan han kom fram. Jag fixade det inte utan blev jättearg. Hemma blev det en ny pinne på listan.

Han tyckte helt klart att situationen var besvärlig, det här vill han inte vara med om. Men lösningen blev inte den vi föräldrar tänkt oss. Storebror har nyligen haft ett godisfritt år. Efter att helt utan fusk klarat det fick han en stor peng av oss. Nu tyckte lillebror att han ska göra samma sak. Då blir dels inte "Lördagsgodislistan" ett hot, dels får han pengar! Vilken filur!

I går kväll knåpade alltså den lilla förskoleklassungen på egen hand ihop detta:

Han är kanske envis, men måste ju berömma honom för hans kreativitet och också skrivkunnighet i den åldern!

Bildöga

07 november 2007

— Den där killen på bilden ser jättekonstig ut, säger femåringen.

Efter lite fundering har han svaret:

— Den är nog fotoshåppad.

(Det var en gammal suddig festbild tagen på för långt håll med dålig blixt. Ett barn av digitalåldern kan inte förstå dåliga bilder för alla andra han ser annars är retuscherade och beskurna …)

Överskjöljd

18 oktober 2007

Skojjigt ord att skriva. Överskjöljd.

Det blev jag igår. Av minnen.

Minnen av dammiga omklädningsrum, tidiga mornar med egenhändigt fixad frukost och lunchmacka, träningsväskan packad.
Lukten i omklädningsrummen av gamla svettiga träningskläder, gummigolv, tvålrester, damm. Gatorede på tungan. Banan.
Bollduns, skratt, skvaller. Utmattning, glädje, besvikelse. Känslan av att kämpa tillsammans.
Känskan att var utvald när man som 13-åring fick skriva matchprotokoll på seniorlagens hemmamatcher.
Att göra mål. Att se kamraterna göra mål. Att heja på hemmalaget.
Att vuxna brydde sig om vår lek och alldeles alldeles seröst brydde sig som lagledare och domare. Att de lät alla vara med.

Det var min livsluft. Det lovade jag då att jag skulle ge mina framtida barn.

Nu sitter jag här med mina underbara pojkbarn som båda avskyr bollsporter och lagidrott.
Vad hände? Genetsik felkodning?

Blivande släkting till mästerfotograf

23 september 2007

Jag kommer i framtiden springa på vernissager titt som tätt.

Yngsta sonen deklararerar titt som tätt att han inte ska bli konstnär – för han är det redan.

Äldsta sonen, 10 år, lånade kameran och tog de här bilderna: